fredag 25 februari 2011

Tao Te Ching

Governing a large country
is like frying a small fish.
You spoil it with too much poking.

Centre your country in the Tao
and evil will have no power.
Not that it isn´t there,
but you´ll be able to step out of its way.

Give evil nothing to oppose
and it will disappear by itself.



Vers 60, Tao Te Ching av Lao Tzu - översatt till engelska av Stephen Mitchell.

Jag är mitt eget land.

/Emma

fredag 4 februari 2011

Jag skriver i Provins

I dag kom nr 4, 2010 (tiden är inte linjär) av den norrländska litteraturtidskriften Provins i brevlådan.
Här medverkar jag själv med en text. Början får du läsa här, men den rafflande fortsättningen avslöjas bara om du köper tidskriften...

Det här är till Jari

Jag öppnar din dörr med min huvudnyckel. Var är din nyckel i svarta bandet?
Att jag hittar den sen att jag blir den som hittar den sen

Jag går in i stöter mot din närvaro. Varför är det sån oreda? Det är inte du. Du var inte sån jag vet att du inte orkade städa men det är inte du. Stänger dörren ordentligt om tårarna. Du är ju kvar här. Tjugofyra timmar senare. Du är kvar och aldrig mer ska jag få se dig. Hur kan du vara så lugn? Mina händer skakar. Fönstret står öppet i sovrummet. De försöker vädra ut dig. Men dina tröjor har dig kvar. Kvar i min famn luktar du. Jag gråter på tröjorna som luktar Jari. Så här luktar du. Jackan också allt i famnen försöker krama dig. Tröjorna som luktar du. Jag vill se dig igen. Jag vill ha dig kvar.

Solen vindstilla. Utanför fönstret väntan stilla. Lugnt stilla. Jari är borta. Tomrummet för att du försvann är svart. Tomrummet är sorg gör ont. Du överraskar mig. Jag överraskar mig. Visste du att du hade sån plats i mig?

Du hade svart hår. Vackra ögon säger jag nu. Tänkte jag så när du levde? Det var ljuset i dina ögon. Det var dina runda kinder och markerade ögonbryn. Jag kan aldrig tänka tillräckligt på dig för jag är så rädd att förlora bilden.

Vi skulle till stan och hämta pengar. Jag mådde inte så bra. Det var dina pengar vi skulle hämta jag följde dig för att köpa en gitarr. Jag vill minnas varje steg nu. Jag köpte kaffe och en croissant på 7Eleven. Du satt mitt emot mig på tunnelbanan. Du sa: Emma, försök också de dåliga dagarna att hitta något litet att vara tacksam över. Börja med en lilltå till exempel. Du hade ditt leende som började i ditt hjärta och slutade hos mig när min mun log tillbaka. Du hade dina byxor med pressveck skjorta jackan med resår i midjan. Du hade din stolthet. Det hade inte jag.


/Emma

torsdag 3 februari 2011

En sann konstnär

6-årige sonen visade sina konstverk. Jag frågade vad han tänkt på när han målade en speciell bild...

- Jag tänker inte. Jag är bara spritt språngande skapande!



/Emma